Hemma.....

Matte och jag gick på promenad. Vi har våra favoritstråk i Eskilstuna. Säga vad man vill om Eskilstuna, brukar matte säga, men en vackrare centrumkärna får man leta efter. Ett par minuters promenad hemifrån når vi helt sagolikt vackra omgivningar utmed ån. Här har jag sniffat upp en ljuvlig doft i Fors Kyrkopark. Åh....jag höll på att bli tokig. Matte träffade sin jobbarkompis Pia, och jag gjorde bort mig som bara pep och ville åt något annat håll och lukta. Matte sa att jag bara brukar bete mig så om det doftar löptik. Löptik....vad är det för något...?? undrar jag.

Här, i en liten vik under bron från Fors Kyrka till Gamla stan, brukar jag doppa mig ibland. Det är ett alldeles perfekt litet hundbadställe. Matte har ingenting emot att sitta där och titta och njuta medans jag pysslar med mitt.

Sen kan jag också sätta mig ner och njuta av omgivningarna ibland. Det är så lugnt och skönt. Tänk att vi är mitt i stan.

Visst är det vackert! Sagolikt!

Plötsligt får jag syn på en hund. Då blir min svans så här vacker. Jag skäller inte och försöker inte springa fram. Det törs jag inte. Men stå så här och se stöddig ut, det kan jag minsann....

Har ni sett vilka åskmoln. Herregud, nyss var det strålande sol. Och så kommer dom där och hotar. Jag gillar inte smällar......hoppas åskan inte kommer hit.

Hemma är min favvoplats på balkongen. Vi har en sån där hörnbalkong, du vet, vinklad så jag kan se åt flera olika håll. Här sitter jag och spanar på hundar. Det kommer alltid förbi hundar av alla de slag nedanför.

Span.....

Där.....en hund.....

Den gick däråt......luktade inget särskilt, så jag sätter mig och spanar vidare....