Älskade Lukas är hemma

Han la sig direkt på sin favoritmatta och såg lite fundersam ut. När jag hämtade honom skällde han av glädje och tjoade omkring lite galet som han brukar göra när han är till sig i trasorna.

Han gillar inte att bli fotograferad.

Hela tiden en blick mot dörren. Jag tolkar det som att han antingen väntar på Magnus eller längtar tillbaka till Lizette. Men just nu ligger han under bordet och sover, han snusar och gör mysiga ljud ifrån sig.

Nu är det fredag

Och Lukas ska hämtas :-)

Jag tar med kameran och fotograferar.

Jag har flyttat

Här sitter jag och blir gosad med.





Min utsikt, snart ett minne blott.

Lite reserverad och fundersam.

Vad vill du matte? Vart ska vi?

Jo, vi ska hem till Lizette och Vincent. Där ska jag bo i veckorna framöver. Matte och husse har insett att det är omöjligt att ha mig hemma såsom dom jobbar. Matte har gråtit och gråtit hela helgen. Tårarna och runnit helt okontrollerat. Saknaden kommer att vara olidlig. Att komma hem utan att Lukas tar emot i ren glädje. Inga tidiga morgonpromenader. Det är sorgligt och så ont i hjärtatont. Vår älskade lilla Lukas. Vi kan inte ha honom hemma längre. För hans egen skull. Det gör så ont. Är så fruktansvärt hemskt. Hur ska vi överleva?

Matte hemma igen

Här ligger jag och gosar med husse, men så här hade matte önskat ha mig i veckan när hon upplevde spöknatten.

UTAN KAMERA

Vi gick till hundrastgården och jag fick busa runt men mina kompisar. Mattes trötta ögon höll på att trilla ur skallen på henne, det såg jag. Hon hade ju upplevt en spök/skräckupplevelse högst upp i ett slott i veckan och inte fått sova ordentligt. När matte är bortrest bor hon oftast i ett slott, eller i en herrgård eller nåt...denna gång hade hon bott i ett slott. Högst upp hade hon sitt rum.  Där tjänstefolken förr hade sina rum. Jodå....det ska visst vara fint att bo där i dessa exklusiva rum närmast taket..... men om man måste dela rum med s k vålnader...då vill matte hellre bo i en kåta i skogen.

Inte en blund fick hon. Kalla vindar utmed ansiktet hela natten, konstiga ljud, fläktar som om håret smekte ansiktet. Klarvaken. Trots att kroppen var trött och ville sova så var hjärnan klarvaken. Till slut blev matte rädd. Hon insåg var hon befann sig och blev riktigt ordentligt rädd. Då hade hon velat ha mig vid sin sida som kunde ha värmt och gosat.

Mattefri vecka igen

Nu försvinner matte iväg igen i tre hela dagar. Jag får hem henne på onsdag kväll, sen far hon iväg igen på torsdag. Hon har säkert internet och sånt, så att hon kan hålla kontakten. Men hon kan inte pussa på mig. Och då blir jag så här trumpen.

Söndagsmiddag

Idag har det varit kalas. Och jag är nöjd, mätt och trött.

Söta, fina Anna-Karin fyller 21 år.

Pontus och Anna-Karin.

Sköna sköna lördag

Lång härlig höstpromenad i skogen. Det har varit en underbar dag idag. Matte och husse har t o m hunnit plocka ytterligare att antal liter trattisar. Bäst att fylla på förråden innan älgjakten. Då törs man ju inte vara ute i skogen. Vi älskar hösten. Vädret har även bjudit på en härlig roadstertur med Bmw:n.

Kan inte säga annat än att mitt liv är rätt så behagligt. Jag får mina långpromenader varje dag, busa med hundar i rastgården, äta god mat, vila i mattes famn, bli älskad och kramad hela tiden, busa med husse, träffa Vincent då och då. Och så detta att få bli skönt trött och somna precis där jag befinner mig....

Härlig kväll

Jag vill bara visa hur jag njuter av hösten ....

Den nya mattan matte köpte på Orust är underbar...

Jag gottar och gottar mig....

Stör mig inte, är du snäll,matte....

Sagolikt skönt....somnar nästan.....

Hemma igen...

Hemma igen...men hemma är på Orust också. Vi är precis lika hemma där som här. Vi har två hem. Det är fantastiskt.

Vår vackra bro.

Bron över till vår tomt. Sagolikt.

Vår fina tomt med alla buskar och häckplantor som tar sig så fint.

Här tycker jag om att lyftas upp och få titta ut. Det är spännande och alltid händer det något därute på allmänningen. Längtar redan tillbaka till vårt paradis.

1:a oktober

Sommarblommorna har verkligen gjort sitt. Men ännu håller dom sig lite krampaktigt kvar. Gräset är lika grönt som i somras och tomten lika härlig att rusa omkring på. Matte vill inte kasta bort sommaren ännu. Det finns ett vemod i att ta farväl. Känslan av frihet vill finnas kvar.  Därför vill vi inte ta farväl. Vi vill bara säga "på återseende", eller att "vi ses snart".

Mattes vemod smittar av sig på mig.