Kameran står på laddning i lägenheten :-( Hur glömsk får man vara egentligen. Jag fattar inte att det ska vara så omöjligt att få med sig kameran. Men....sån är jag.....
Vi körde ner i den halva bilen. Det gick riktigt bra. Lukas satt och darrade ett tag och undrade vad det var för konstigt tingest vi for fram i. Han försökte flera gånger att kliva emellan mig och Magnus för att hoppa bak till baksätet, där han ju trivs. Men nej, det fanns inget baksäte. Dock är bilen så pass stor invändigt att hans bädd fick plats mellan mina fötter. Så småningom förstod han där var hans plats och la sig ner. När jag tog över ratten i Lidköping satt Lukas i Magnus knä. Det gick jättebra. Men vi stannade förstås flera gånger och rastade Lukas och oss själva. Det är ganska obekvämt att köra en sportbil 40 mil. Det är ju glidarbilar som ska köras lugnt och fint. Vinyltaket gör ju också att alla ljud förstärks. Att köra om en långtradare är lite läskigt faktiskt. Men Magnus är lycklig. Många års dröm är uppfylld. När barnen flyttat ska vi ha en BMW Z4.
Idag har vi gått långpromenader. Vädret är underbart. Sol, vindstilla och höstigt. Magnus har klippt ner gräsmattan för sista gången denna säsong. Plockat in allt som måste in för vintern.
Vi köpte skaldjur och fisk hos fiskhandlaren igår. Så...nu ska jag sätta igång med en fisksoppa a la Maria. Den brukar bli alldeles ljuvlig. När Magnus kommer hem från sin cruising (han är ute och glider lite) ska jag fota med hans mobilkamera.
Kram till er alla från Lukas och mig från vårt njutbara Orust :-)
