Min matte hinner inte blogga så mycket just nu. Arbetstakten känns som en storm i motvind ibland och som en hisnande medvindsskjuts emellanåt. Med andra ord, det händer så mycket på jobbet att orken tryter när hon kommer hem. Hon orkar förstås gå ut på promenader och rensa hjärnan, och jag hänger gärna med. Här står jag i motvind på en klippa på Orust. Undrar just om det är så det känns för matte?
Den nya kameran matte lyckades förstöra orkar hon inte lämna in på lagning, så nu har en annan ny kamera anlänt till postutlämningen. Skönt. Då har vi en bra kamera när vi åker till Orust på onsdag nästa vecka och kan ta massor av nya bilder. Inte så kul att lägga ut gamla bilder, men man tager vad man haver....
På återhörande i påsk
