Här sitter jag nu bland alla mysdjur. Jag känner mig trygg och hemma. Men vi har varit med om en riktigt hemsk upplevelse....jag, matte och Lizette. Vi skulle nämligen till Vilsta och plocka svamp. Pontus skjutsade oss. Allt var frid och fröjd. Matte, jag och Lizette kom fram och letade in oss i skogen. Lizette tyckte att det var lite jobbigt att ha mig kopplad i skogen, så hon släppte mig fri. En liten stund gick jag med matte och Lizette tills jag bestämde mig för att göra något annat. Jag sprang iväg. Sen kan jag inte berätta mer vad som hände, men matte och Lizette letade och letade. Dom ropade och visslade. Efter en liten stund kom en tjej som det stod Ledare på på tröjan. Matte sa att vår lilla hund hade sprungit bort. Ok, jag håller koll, sa hon och sprang vidare. Matte och Lizette letade och ropade, visslade och letade och ropade. Paniken började stegra sig. Herregud, skulle dom bli tvungna att komma hem med ett tomt koppel!
Efter en hel timme och stundande panik såg dom på håll någon springa mot dom, med en liten lurv i famnen. Det var tjejen med Ledartröjan. Helt slut, högröd i ansiktet och genomsvettig, kom hon bärandes på mig! Matte grät och kramade tjejen. Hon var för trött för att orka berätta var hon hittat mig. Hon bara pekade åt ett håll och sa att "han var ända där borta". Men hon hittade mig. Så imorgon sätter vi in dagens ros i tidningen.
Matte, jag och Lizette gick lättade tillbaka. Vi gick till sportcafet och fick vatten att dricka. Matte och Lizette plockade massor av fästingar från min päls.
Ingen svampletning blev det, utan plågsam, smått hysterisk Lukasletning!
