Så toklycklig jag blev när Liz och Vince kom hem. Dom skulle ju sova borta, men Liz kände sig febrig så det blev en taxi hem. Jag höll på att förgås av glädje. Jag älskar min lillebror.
Den här bloggen handlar om mig (Lukas) och mitt liv med min familj. Jag är fem år och söt och väldigt klok enligt matte. Jag bor mitt i stadsbruset(eller gjorde när bloggen startades, nu bor jag vid Kronskogen som ligger strax utanför stadsbruset). Jag har mitt smultronställe på Orust, Västkusten. Dit älskar jag att åka.
fredag 15 januari 2010
Vill man bli fin...
...så får man lida pin. Men lida och lida...jag tycker nog att det är ganska skönt att bli av med en massa onödig päls.
Husse är bäst på att borsta, eller karda kanske man skulle säga. Vi skulle kunna sälja fin ull.. om någon vill ha. Det blir massor över efter en kvällskardning. Men så skönt det är. Sen kan jag ligga här och vara stöddig. Särskilt en kväll när min lillebror är ute och träffar Lizettes kompisar och inte tänker komma hem förrän imorgon. Stöddiga jag :-) Som dom älskar varandra...Lizette och Vincent...pussas och kramas hela dagarna. När Liz går ut gråter Vincent även om både jag och matte är hemma. Han känner sig ensam utan henne. Kommer ni ihåg hur liten Vincent var? Nu är han jättestor, och tänker bli ännu störreJa...han fick plats i en hand. Det fick han. Hur stor kan en liten hund bli egentligen.......
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)