Jag tänkte att jag skulle berätta en sak för er. Inte för att det kanske är så viktigt. Jag som alltid har varit den som är lägst i rang har faktiskt mopsat upp mig lite. Blivit lite mer ansedd och respektingivande. Kanske beror det på att jag bor vid rastgården och har lyckats pinka in ett och annat revir här. Jag känner mig stöddig, men aldrig att jag skulle skälla på någon eller vara uppnosig. Jag är den jag är och jag fortsätter att vara nyfiken och älskvärd. Ja det var det...
