Dom kom hem

Så toklycklig jag blev när Liz och Vince kom hem. Dom skulle ju sova borta, men Liz kände sig febrig så det blev en taxi hem. Jag höll på att förgås av glädje. Jag älskar min lillebror.

Vill man bli fin...

...så får man lida pin. Men lida och lida...jag tycker nog att det är ganska skönt att bli av med en massa onödig päls.

Husse är bäst på att borsta, eller karda kanske man skulle säga. Vi skulle kunna sälja fin ull.. om någon vill ha. Det blir massor över efter en kvällskardning. Men så skönt det är.

Sen kan jag ligga här och vara stöddig. Särskilt en kväll när min lillebror är ute och träffar Lizettes kompisar och inte tänker komma hem förrän imorgon. Stöddiga jag :-) Som dom älskar varandra...Lizette och Vincent...pussas och kramas hela dagarna. När Liz går ut gråter Vincent även om både jag och matte är hemma. Han känner sig ensam utan henne. Kommer ni ihåg hur liten Vincent var? Nu är han jättestor, och tänker bli ännu större

Ja...han fick plats i en hand. Det fick han. Hur stor kan en liten hund bli egentligen.......

Kväll! Vilse i skogen...

Så här gosigt blev det när vi äntligen kom hem efter vårt äventyr i skogen. Husse var jätteglad att se oss allihop igen. Han började blir riktigt orolig när vi inte kom hem efter en stund.

Jag fick massor av kramar och husse värmde mina tassar. Vincent fick en filt omkring sig. Han är ju bara en liten valpis. Själv tål jag ju lite mer...ju..

Här nedanför börjar vårt äventyr denna kväll. Det började som en helt vanlig kvällspromenad....

Jaha, dags för en kvällspromenad. Vi går vår vanliga stig, den vi har gått så många gånger.

Vi luktar och sniffar på fläckar som vi luktat på flera gånger tidigare. Inget ovanligt med det.

Vi går och vi går. Det är ganska härligt än så länge....vi vill framåt, framåt.....

In i skogen....det är spännande och roligt. Lukta på andras spår, gå där andra pulsat fram i snön.

Ut på nya snöstigar. Vi går och går......

Vi går och går....men var är vi? Har vi gått fel?

Vi har definitivt gått vilse. Nu har vi gått runt runt i 2 timmar. Var sjutton är vi? Vi fryser. Nu börjar vi bli lite oroliga.

Näe...vi känner inte igen oss. Där framme ser vi bebyggelse, så vi går dit. Vi är ordentligt frusna. Timmarna har gått. Vi måste hitta en väg hem nu.

NU HITTADE VI vägen hem. Vi kom ut i ett bostadsområde en halvmil hemifrån. Men vi vet hur vi ska hitta hem i alla fall. Vi är ordentligt frusna, men väldigt glada att vi hittat ut. Det var en pärs .

Gå fint....

Dags att gå ut. Lizette, vår egen hundpratare har definitivt superpli på båda hundarna.

Stå still! säger jag till Vincent. Vi kommer. Och han står still. Koppel-lös och allt.

Med koppel får han gå bakom. Han måste ju lära sig vem som bestämmer.

Här får vi syn på något samtidigt. Det är en liten fröken av något slag, som Lizette inte fotograferade, men som vi fick leka med.

In bland granar och tallar. Vi var såååå duktiga, skröt Lizette när matte kom hem. Och jag håller med....jag har bra koll på hur Vincent ska uppfostras.

Han är en snygg kille, det är han.

När vi kom hem ville jag gå och lägga mig i MIN bädd....det ville Vincent också. Vi fick nästan plats båda två.

Minusgrader ute, pyssel inne

Det är så ininorden kallt att det tar längre tid att klä på sig än gå promenaden. Men promenaden måste man gå. Sååå...när man kommer in får man värma på en gulaschsoppa värd sitt namn.

En klick chiliaioli till och färsk baguette sitter som gjutet. Värmer i hela kroppen.

Vem har lärt Vincent att tigga? Själv tigger jag aldrig (?) minsann. Skulle inte tänka mig att fåna mig som Vincent...åtminstone inte när han är i närheten.

Varför vill han pussas med mig hela tiden. Pussa, pussa, fjäska och ligga på rygg. Jag bryyyyyr mig inte.

Mattes och husses amaryllis har inte slagit ut än. Undrar just hur lång den ska bli. Husse kollar temperaturmätaren. Visade just 21,5 minus. Det är bara för mycket....

Jag gosar mig ner i mattes och husses säng. Den är så skön att här kan jag ligga hur länge som helst.

Tomten sjunger på sista versen. Nu plockar vi bort honom. Han har suttit där tillräckligt länge. Hejdå...ses nästa år....

Husse och matte satte upp hylla och tavlor lite varstans i lägenheten. Sen beundrade dom sitt verk och tyckte att det blev klockrent.

Imorgon börjar båda två att jobba. Då blir det som det blir.....mycket jobb, mindre pussande och gosande med mig, mindre tid att blogga. Men nu har hon ju fått upp farten igen och tycker det är roligt. Hon hoppas kunna fotografera alla grabbar i huset...den enorma rottweilern och den pyttepyttelilla ekorrhunden....pudelvalpen....Kompis (vet inte vilken ras han är) och Vilma, den vackra cockerspanielflickan vi möter ibland. Hon bor inte här men promenerar här ofta.

Hemma igen

Efter hot om snöstorm på västkusten valde vi att åka hem idag istället för imorgon. Favoritfiskhandlaren hade fortfarande stängt, men vi gynnade en annan fiskhandlare och köpte ett kilo färska havskräftor med oss hem. Efter en låååång bilfärd kom vi äntligen hem. Liz och Vincent hade gått till kompisar så vi fick kvällen för oss själva.

Till kräftorna lagade matte en västerbottenpaj med chilitouche. Underbart god.

Näe, vad är det här. Den ser bara skrämmande ut. Inte vill jag lukta på den inte....

Efter maten var det dags för min favoritsysselsättning. Kom nu matte. Öppna dörren nån gång!

Och vet ni...mitt i den 22 gradiga kylan träffade jag Ansgar. Min granne och favoritkompis. Vi var lite blyga i början.....

....men sen delade vi broderligt på den absolut gulaste snöhögen i grannskapet. Där har alla våra kompisar varit.

Sen gick matte och jag hem i mörkret och kylan....Gonatt alla goa hund- och människovänner!

I brist på färskt

Bästa sättet att tina djupfrysta räkor är under rinnande kallt vatten en stund. Salta. Ruska om. Smakar som färska. Garanterat.

Potatismos måste vispas en kort stund med elvisp. För att få fluffigheten och den goda smaken. Glöm inte riktigt smör och mjölk :-)

Voila....det blev en gourmetmiddag med fluffig potmos, stekt lax (fryst), smögensås och massor av räkor. Ett rött vin till är inte att förglömma....den ganska mustiga maten tål ett rött vin. Laxen är stekt i mycket olja och smör, endast kryddad med salt och nymalen svartpeppar. Åker man hit i helgdagar får man stå ut med att favoritfiskhandlaren har ledigt. Men råvarorna i frysdisken härnere är i snudd på lika fantastiska som de färska.

En mörk kvällspromenad. Vi försökte fotografera stjärnhimlen, Lukas glädjesprång, allt det vackra en vinterkväll...men med mobilkamera var det inte så lyckat. Detta är vår lillstuga. Vi tycker den är så vacker så här års. Finskt timmer hitforslat sommaren 2004 och byggt upp av Sanderssons Bygg.