Valborg på Orust

Det började med att husse körde tur och retur till Umeå. Han lämnade in vår halva bil och vi fick en hel. En BMW M3...ja det kanske kan låta lyxigt, men jag mådde illa hela vägen. Så illa har jag inte mått på länge av att åka bil. Jag kräktes en stor hög på mattan när vi kom fram.

Rastplats.

Drick lite snälla Lukas, säger matte. Men jag mår bara illa.

Äntligen kom vi fram. Jag kräktes en fin hög, sen gick matte och jag på promenad medans husse började tvätta fönster.

Vitsipporna hade slagit ut och jag markerade lite här och där.

Vi strävade uppför "mördarbacken"...

Jag ville verkligen bada. Jag drog och drog fram till den första lilla badplatsen.

Den gamla bänken som stormen tog i vintras hade någon byggt upp igen. Matte var så glad. Den är så vacker.

Det var lite gyttjigt, men vadå det är ändå västerhavet....





När vi kom hem gnistrade alla fönster och husse hade tagit sig an lillstugan.

Dagen efter gick husse och jag en promenad i urskogen. Herrejisses vad det doftade rådjur...

Vårt naturreservat är så vackert.

Väl hemma busade husse med mig på tomten. Livet...jag säger bara LIVET....

När jag blev trött klappade han på mig.

Sen ville han leka igen.....



Vi busade en stund till. Sen var det dags att gå in. Matte hade marinerat oxfilé ett dygn.





Medan husse grillade oxfilén drack jag lite vatten och höll koll på att allt gick som det ska.





Sen satt jag och spanade ut över ägorna och bara njöt. Jag älskar mitt Orust!

Jag satt och tänkte på den skånska damen jag träffade tidigare på dagen. Hon pratade med en dialekt jag inte förstod, jag uppfattade aldrig vad hon heter. Men vi nosade lite på varandra. Det var mysigt. Jag har också träffat min kompis Bosse och fina tiken Tyra. Det är mina vänner här nere på Orust. Vi blir så tokglada av att träffa varandra, matte har inte alltid kameran med sig tyvärr, så Tyra och Bosse har inte blivit dokumenterade den här gången.