Myslördag

Kronskogen! Lizette och matte tog ut oss på en jättelång härlig promenad. Än har matte inte vågat släppa mig lös. Jag har en förmåga att sticka iväg så fort det doftar något spännande.

Som här. Något doftar. Jag stretar.

Vi såg en hare. Jag hade gjort allt jag kunnat för att få jaga haren. Vincent fattar inte sånt, men följer med dit jag stretar.

Här är det lugnt och fint. Vi går och bara myser.

Okej då, lägg ut en bild på Vincent. Matte tycker att han är så vacker. Men vänta bara, nästa fredag ska jag till frissan, då ni, då blir jag minsann ännu vackrare än jag redan är :-)

Matte lagar mat, då har hon Vincents nos i sin omedelbara närhet hela tiden...

Det ösregnar

Regnet vräker ner därute.

Men härinne har jag det så mysigt och skönt.

Matte lagade till laxfjärilar med en massa tillbehör.

Sen gick vi ut och busade lite.

Det är så mycket snö.

Men jag gillar ju snö så det här är livet.

Djupt, djupt.

Till slut fick matte lov att lyfta upp mig. Det var på tok för djupt för mina korta tassar.

Vägen är ishal. Det har regnat hela dagen och regnar fortfarande, ösregnar. Så efter flera timmar ute, gick vi in igen. Vi har det så härligt här. Inget väder är dåligt väder för oss :-)

Solig fin dag

Vi gick en jättejättelång promenad. Vädret var fantastiskt.

Det var så vackert.

Bastun invigdes igår kväll.

Efter promenaden tände husse en brasa och matte och husse såg en film.

Själv låg jag helt utslagen och trött. Orkade inte röra en fena.

Jag somnade med huvudet utanför bädden.

Och där låg jag. Inget störde mig. Jag var skönt trött.

Underbara, härliga trettondag

Det började med att husse skottade. Altanen har väl aldrig sett ut så här förut, så mycket snö.

Matte och jag gick på promenad.

Kommer du nån gång då...

Här var det lite plogat, jag passade på att sprätta lite.

Jag hittade en liten pinne, då blev jag lite småstöddig.

Massor av ställen att lukta på. Inte mötte vi någon av mina hundkompisar, synd...

Jag rejsade iväg, så härligt!

Matte sa att vi lika gärna hade kunnat vara i fjällen. Vår väg var så vintervacker.



Inne i skogen doftade något oerhört spännande. Tur att jag hade koppel sa matte, annars hade jag väl pulsat iväg...



När vi kom hem tänkte vi ta den lilla bron in på tomten. Men det var så mycket snö att jag inte riktigt gillade läget.

Nej du, matte, inte följer jag med dig när du sjunker ner till knäna i snö. Jag drar.

När jag kom ut på vägen fick jag ett tokryck och for omkring som en galning. Jag är så lycklig.

Jag sprang en bit, men kom tillbaka när matte ropade.

Husse hade skottat lite på tomten så jag passade på att springa lite just där.

Sen ville jag gräva ett hål.

Nu går vi in och äter något, sa matte. Det lyssnar jag gärna på, och så gick vi in. Husse färdigställer bastun. Den ska dom prova i helgen, inte jag. Men jag kan stå utanför och titta in genom fönstret när dom svettas.

Framme

En lite rörig hall. Vi är på väg till goda vänner , det är den 30 dec, dan före alla fyrverkerier och jag är lite orolig. Jag är så rädd för fyrverkerier. Hos vännerna var det dock lugnt under den kvällen.

Nyårsaftonskväll. Jag tycker det är så läskigt med fyrverkerier att jag vägrar att gå ut. Jag vill inte gå ut!

Kl är 02, nyåraftonsnatt. Matte har tvingat ut mig för att kissa lite. Sen går vi och lägger oss. Jag är fortfarande så rädd.

Nu så, nu är vi i nutid. Färden till Orust gick i snöstorm och riktigt halt väglag. Här har vi nått ön Orust. Vi kunde lika gärna kunnat ha varit på väg till fjällen.

Mattes och husses 2 meter breda säng. Som jag älskar att vara här och liksom ligga in mig.

Sen måste jag också ligga in soffan. Den är också så himla skön. Jag går runt lite och ligger in alla sköna ställen när vi nyss kommit hit.
Nu längtar vi efter morgondagen då vi ser dagsljuset och hur det ser ut på tomten.

Ljuslyktorna som matte och husse fick av Lizette i julkapp. Nu har dom fått komma hem.

Imorgon åker vi....

Vår gård på Orust. Huset är ritat av en arkitekt från Eskilstuna. Lillstugan en friggebod fraktad från Finland.

Vintrig bild av vår promenad till havet.

Den gamla bänken som vi alltid stannar till vid.

Matte är som lyckligast på Orust.

Julhelgen....

....har varit mysigare än någonsin. Jag vet inte vad som hände, men det var avkoppling och umgänge på ett sätt som bara kan sammanfattas som skönt. Och massor av motion, som vanligt, min matte och husse älskar att motionera mig (säkert för att dom själva älskar att vara ute i vinterlandskap).

Nu jobbas det för fullt ett par veckor, sen Orust!!!!!