Påsk och silverbröllop

Först ville jag bara vila lite.....

Sen vände vi bilen åt andra hållet. Dags att åka till Salt och Sill på Klädesholmen.

Vi ska bo på ett flytande hotell.

Det fanns t o m ett "däck" på vårt flytande hotell.





På rummet fick matte och husse en fint välkomnande...

Jag då....får jag något...?

Ja en lång härlig promenad i vackra Klädesholmen. Det fick jag tillsammans med husse och matte. Jag får alltid vara med.

Klädesholmen är väldigt trångt och väldigt vackert.

Vårt hotellrum hette Kanel nr 5. Där hade jag full uppsikt. Sånt gillar jag.

Kaffestugan. Där satt husse och matte jättelänge.

Sen var det dags för femrätters. Husse berättade att utsikten var oslagbar, för att inte tala om maten...

Vi vaknade av att det blåste och vårt flytande hotellrum gungade lite. Det var riktigt västkustväder. Väl härhemma på Orust gick matte och jag en lång promenad i ösregnet. Men vad är väl lite regn....om man jämför.

"Piss"väder tycker jag. Blöt och eländig blir jag.

Inte ens vitsipporna vill slå ut. Men matte tyckte ändå att vi fick en jättehärlig naturupplevelse. Borta bra men hemma bäst....tycker åtminstone jag.

Påsk på Orust

Vi landade här på skärtorsdagen som vanligt. Underbart att vara lite lediga tillsammans. Nu blir det lite längre ledighet än vanligt. Husse och matte firar silverbröllop den 10:e så det blir ett litet äventyr för oss några extra dagar.

Idag på påskafton pågår lite båtjobb. Matte har världens godaste påsktårta i ugnen, att ta med till våra härliga grannar för det traditionsenliga påskfirandet med brasa och allt. Brasan, ja den eldas i närheten av vår tomt, det har alltid oroat matte lite, men det har gått bra hittills.



Igår på långfredagen kom ett eländigt snöoväder. Vi var glada att vara framme och slippa trafik och snö. Nu ser vi fram emot många härliga dagar i vårt paradis.



Vårpromenad och rådjursdoft

Jag vet, vi har inte varit här på länge. Jag har fått ett litet blåsljud på hjärtat och därför köpte Lizette en sele till mig. Hon tyckte inte att jag skulle ha något runt halsen. Nu är matte och jag i skogen. Jag känner doften av rådjur. Lizette brukar ha mig lös och sist sprang jag ifrån henne och jagade rådjuren. Hon hittade mig till slut, men vis av erfarenheten släpper inte matte mig lös i skogen mer.

Så här fin är jag i min nya sele.

Jag drar som en tokig efter rådjursdoften.

Superspanaren Lukas.

Jag skulle nog kunna bli en jättebra spårhund till någon jägare. En ny egenskap som matte och Lizette upptäckt.

Kramar till alla. Jag är tillbaka på bloggen nu.

Orust 10 december

Husse är frisk nog att åka ner till Orust igen. Två månader låg han på rygg. Den sista månaden har han börjat gå och sitta och jobba. Nu är han nästan som vanligt igen. Han fyller 50 imorgon 11 december. Den stora festen får vänta. Vi är glada och lyckliga att kunna få fira 50-årsdagen här på vårt smultronställe.

Dagen började med att jag träffade min kompis Bosse på morgonpromenaden. Bosses matte berättade att han aldrig varit så ivrig att få gå ut som denna morgon. Han kände på sig att jag också var ute på promenad.

Vi är som två virvelvindar när vi träffas. Det här så himla roligt.

Havet, som i vanliga fall håller sig på tryggt avstånd bakom skogsdungen, hade tryckts ut ordentligt av stormen och vi hade nästan havstomt. Båten har förflyttats några meter. Husse ställde kärrans främre hjul på trädplankorna när vi åkte härifrån senast.

Husse och jag kolla alla presenningar, så att inte allt blåser omkull i stormvindarna.

Ett blomsterbud hittade hela vägen till Orust för att överlämna en vacker uppsättning till Husse. 50 år är en milstolpe i livet.

Nu myser vi. Braskaminen är tänd och Lizette julklapps-värmeljushållare från förra julen är också tända. Senare sätter vi på bastun och njuter av en liten glögg.

En liten supersöt valp

Vi stod och väntade på hissen. Ut kom en supersöt tik. Milly. Henne har jag aldrig träffat förut.

Kärlek vid första ögonkastet.

Det blev så busigt att matte inte hann med, med kameran. Milly är sex månader och jag hängde förstås på i buset.

Åh matte, vad fin hon var. Hoppas att jag träffar henne igen.

Vilken härlig lördag

Husse har legat i tre veckor. Han fick ryggproblem, diskbråck, efter att han och Stefan drog båten runt tomten på Orust. Så....han har inte kunnat rasta mig alls under dessa veckor. Han är fortfarande sjuk och vi vet inte när han kan gå igen.
Idag kom våra fantastiskt härliga f.d. grannar och hälsade på. Icko och Bimbo med matte, lillmatte och husse. Gissa om jag var lycklig! Jag tjöt i hissen ner när matte sa att Bimbo väntade. Vi har inte träffats sen dom flyttade i augusti.

Första fantastiska sniffen på Bimbo på flera månader.

Sen var det Kronskogen som gällde. Vi gick en lång härlig skogspromenad tillsammans.

Jag var förstås mest intresserad av Bimbo. Hon tyckte nog att jag var lite väl jobbig ibland.

Lillmatte Emmie har blivit så här stor, 8 månader, och gudomligt söt.

Icko och Bimbo tyckte om att få komma ut på kända marker igen. Åh, vad vi trivdes.

Ja, ni förstår varför jag är kär i Bimbo.

Bimbo ville sitta och vila lite i mattes knä. Inte ens där kunde jag lämna henne ifred.

Sen satt hon så fint i soffan. Och jag satt fint på mattan. Husse låg på golvet.



Icko tyckte inte om vår matta. Han tyckte den var så jätteläskig att gå på, så han fick sitta fint på en kudde. Emmie är den gladaste och sötaste lilla människa som finns. Hela tiden var hon så här glad. Inte en enda gång nöp hon mig.




Mina bästa vänner, Icko och Bimbo.



När kvällen kom gick matte och jag en promenad. Efter promenaden kände jag mig så busig och gav husse min buse. Han förstod genast signalen och lekte lite dragkamp med mig.

Tjohejsan vad roligt...

Till slut fick jag ha busen för mig själv och ligga och tugga på honom en stund. Än är han ganska hel. Jag har haft en underbar lördag.

Lite gammalt och nytt

Hej, det var ett tag sen. Semestern är slut och matte hinner inte blogga så mycket. Förra helgen var vi faktiskt på Orust. Det var fantastiskt varmt och somrigt. Vi åkte båt och bara myste.

Matte och jag ska gå en promenad. Micha ligger i vägen. Micha är den enda katten i området som inte springer sin väg när jag kommer. Han är min närmaste granne och har tjongat till mig en gång när jag kom för nära. Jag har respekt för honom och det vet han.

Jag vågar inte gå förbi honom när han ligger där och pösar sig. Han visar mig att det är han som äger vägen just nu.

Varför står du på den sidan av Micha matte? Kom hit.

Han bara låg där och var stöddig.

Med matte på min sida vågade jag mig lite närmare.

Neej, det här går inte. Jag törs inte.

Jag går över till allmänningen istället.

Äntligen sätter matte på mig kopplet och vi går åt det andra hållet.

Här hemma har jag fått hälsa på mina söta dvärgpincherflickor. Dom är bara valpar och ganska busiga.

Ansgar har jag också träffat. Jag tycker så mycket om Ansgar. Men här var han på väg någonstans med sin husse, så jag fick hälsa på honom på det här sättet. Ansgars husse berättade att Ansgar älskar sin bilbur och trivs bra där när dom är ute och åker.