Oj vad tiden går!

Husse och matte valde att inte åka till Italien. Så nu är vi på Orust. Matte och husse är överlyckliga. Det är underbart här med fantastiskt väder och lugnet som råder här finns ingen annanstans i världen. Och jag är så glad att få vara med husse och matte i hela fyra veckor. Istället för resa kommer vi att kika på båt. Den är dags efter 5 år här.

Vår första blick när vi kör ner mot Svanvik.

Det första vi gör första dagen på semestern är att köpa blommor till våra krukor och blomlåder. Jag kollar så att allt går rätt till.

Jodå, rätt sorts jord. Bra val av blommor.

När det blev för varmt ville jag ligga lite i parasollskuggan.

Krukorna fick sina blommor.

En kruka får alltid stå vid entrén.

Schersmin-buskarna måste jag alltid vattna lite. Båda planterades samtidigt. Den ena är 30 cm hög, den andra har exploderat. Kan det bero på mitt vattnande på favoritbusken kanske?

Som jag älskar att vara här och få vara ute hela dagarna på vår altan och tomt.

Kvällspromenaden är nästan det bästa av allt.

Matte och husse är så stolta över sitt ställe. Att kunna ha det så här trots att vi bor 40 mil härifrån.

Vi skulle spela kubb hos bästa grannarna. Jag vet inte varför, men jag måste bara rida på Stefan hela tiden. Här stör jag honom när han ska kasta sina pinnar.

Sen jagade jag honom under hela spelet :))

Sen var det dags för kortspel, Sjuan spelade vi. Jag hjälpte Fiffi. Förutom matte är hon bäst.

Lina är också en av mina favoriter.

Jag blev så himla trött. Klockan närmade sig 01 och så länge brukar jag inte vara vaken.

Dom spelade och spelade.

Till slut somnade jag vid Fiffis tofflor.

Ska bo hos Lizette

Jag vet. Jag ser lite trött ut, men egentligen är jag bara jätteglad. Jag ska få bo hos Lizette när husse och matte åker på sin semestertripp. Jag längtar.

Tänk att ha en liten trädgård som är inhängnad, där jag kan gå och nosa omkring och hjälpa till med allt som Lizette vill ha hjälp med. Vattna buskar t ex. Det är jag bra på. Det ska bli jättejätteroligt. Nästa vecka flyttar jag dit, eller tidigare. Vi får se :-)

Här var´e klippt

Lizette kom över och jag blev så himla glad. En stund.....tills hon tog fram klippmaskinen.

Hon klippte och klippte....

Här gällde det att stå helt blickstilla....men hon var riktigt stadig på handen.

Det blev lite småstressigt och varmt för mig.

Är jag klar nu? Nej...det var jag inte.

Lizette sa att jag var så duktig. Det var hon med.

Halva jag är borta. Det här var inte allt måste jag säga.

Sen fick jag godis och fick vila ut på balkongen.

Naej matte! Nu har jag fått nog av fotografering. Jag går.

Hemma och hemma

Jag har träffat min kompis Max. Han är en exakt samma blandis som jag - cavalier king charles spaniel och ShiTzu. Men vi ser väldigt olika ut, förutom svansarna.

Max är ett år. Supertrevligoch kul kompis.

Här uppmärksammar vi att Max husse säger våra namn.

Mitt andra hem på Orust. Premiärbadat har jag gjort.

Gått underbara promenader (detta är kristihimmelsfärd, midsommarhelgen blev det inte många långpromenader).

Bonden hässjade hö, d v s skapade vita bollar med denna maskin. Det var intressant att se hur det går till.

Våra Rhodedendron blommar väldigt olika. Dessa var utblommade i midsommar, de som står bakom blommade när vi kom ner.

Mattes och husses bilar. Dom älskar sina bilar.

Självklart grillade vi. Jag kollade så att husse grillade ordentligt och inte glömde mina bitar.

Myskram med husse.

Kors i taket. Det är andra gången vi ser denna himmel vid vårt hem på Orust.

Förkylt

Matte har varit sjuk i exakt 13 dagar. Det är en envis förkylning som däckat henne. Midsommarhelgen tillbringades i sängen tillsammans med nässpray, hostmedicin och en deckare. Själv njöt jag av att bara vara på Orust och gosa med en matte som mest låg i sängen. Inte mig emot :-)
Midsommardagens kväll orkade matte spela lite kubb med grannarna. I övrigt har det inte hänt så mycket.

Nu börjar hon piggna till sig. Lite grann.

Vi kommer tillbaka

Tiden läker såren. Vi kommer tillbaka i midsommar. Saknar vår bebis, men inser att det förr eller senare hade gått som det gick.

Skogspromenaderna går faktiskt riktigt bra ändå. Trots att Vincent inte är med.

Nuförtiden har jag inte min lillebror med mig ut på balkongen. jag gillade att ha honom som sällskap. Men, som matte säger, livet går vidare.

Vincent

Vincent gjorde något oförlåtligt på Orust. Något som kommer att göra att han går till sin himmel imorgon. Det avslutar min blogg. Det finns inget att skriva om längre, som ger vår familj glädje.