Vår älskade Lizzie kom med Vincent. Han var så söt och så snäll och lydig. En riktig mönsterhund. Lukas däremot....herrejesus...han blev helt förbytt. Galen. Precis hela tiden var han på den stackars Vincent och juckade från alla håll. Var han inte i baken så fick pannan sig en omgång. Det gick inte att gå ut eftersom han hela tiden stretade hemåt igen, för att ge sig på Vincent.Natten ska vi inte tala om...pip, tjut, tut, krafs...pip, tjut, tut, krafs....hela långa natten.
Ögonen stod i kors på oss i morse. Vi bestämde att Lizzie och Vincent faktiskt var tvungna att åka hem idag. Det gick bara inte. Det var helt galet.
När jag kom ut hade jag punka på cykeln. Gick mot jobbet, blev upplockad av Magnus, Lizzie och Vincent och skjutsad till jobbet. Och där ringer mobilen. "Hej, det är fönsterputsaren. Du skulle komma och låsa upp åt oss". Fan och hans moster. Jag hade glömt att fönsterputsaren skulle komma till Drottninggatan och flyttputsa våra fönster. Hjärtklappning. Stress. Ringde hyresvärden. I ett nafs var hon där och öppnade åt putsarna. Tack kära gamla hyresvärd! Vi hade nämligen ingen annan putsartid innan månaden tar slut.
Mio ringde...vi får vara utan säng till nästa fredag. Kul :-( Men de lovade att betala den extra lastbilshyran vi var tvungna att ta för att köra hit våra sängar flera dagar för tidigt.
Trots en fullkomlig katastrofkänsla denna fredag så löste sig allt. Det var ju förra fredagen som var den 13:e.
Och det bästa är:
Maggan på MB fastigheter har en tvåa ledig till Pontus och Anna-Karin i samma fastighet som han bor i nu. Hon erbjöd Lizette att överta Pontus underbara etta. Pontus etta är E-tunas finaste, i en äldre fastighet (typ 1930) vid Stadsparken. Tre stora härliga fönster, högt i tak och balkong.
Lizette skulle fundera ett par dagar. Magnus och jag bestämde att vi tar ettan hur som helst. Förr eller senare kommer hon att flytta hem, sån hemlängtan som hon haft sen hon flyttade till Norrtälje. Då ska denna fina etta stå och vänta på henne.
Nu ska jag fixa lite innan min lika trötte man, som jag, kommer hem till fredagsmyset. I lugnet.
Oj så Lukas gör! Visst ska man tala om vem som bestämmer, men man får inte vara elak. Undrar om Lukas och Vincent skulle behöva gå ut på kopplad promenad bredvid varandra utan att få röra vid varandra. Då kanske Lukas skulle vänja sig vid honom på ett annat sätt. Sen vet man inte om det fungerar när dom kommit in i samma lägenhet, men det kan vara värt ett försök.
SvaraRadera